The purpose of this thesis is to bring forward and discuss the American vision for space exploration found at NASA's homepage, how the vision is popularised and why. NASA's homepage is analyzed as popularized science and the theoretical perspective emanates from the field of popular science and especially the work of Johan Kärnfelt. The historical reference is made up by Howard E McCurdy and he's thoughts about space and the American imagination. The analysis is based on a number of documents that popularize the vision for space exploration and is intended for the public. These documents describe the future plan for NASA and US space exploration..

Syftet med denna studie är att undersöka om och i sådant fall hur fyra lärare använder sig av Gardners lärteori i undervisningen på två skolor. Skolan A är en profilskola som enligt hemsidan och rektorn medvetet arbetar efter psykologen Howard Gardners teorier om de nio intelligenserna, det vill säga olika typer av kognitiva förmågor.Skola B arbetar inte aktivt efter Gardners teorier. I studien undersöks hur undervisning och klassrumsmiljö anpassats till de nio förmågorna under fyra matematiklektioner. För att få svar på studiens frågeställningar användes intervjuer och observationer. Studiens huvudresultat blev att skola A inte arbetade efter Howard Gardners teorier vilket ledde till att resultatet istället baseras på två skolor med likvärdig profil.

Denna uppsats handlar om Suzukimetoden. Syftet med arbetet är att beskriva metoden med dess styrkor och svagheter samt att få förståelse för hur tidigare suzukielever ser på sin tid som suzukielev. Den teoretiska bakgrunden utgörs av Lev Vygotskijs och Howard Gardners teorier. Utöver litteraturstudier har jag genomfört kvalitativa intervjuer med sex ungdomar/vuxna som tidigare varit suzukielever. De valde alla att sluta spela när de kom upp i tonåren. Det är deras berättelser som är studiens empiri. Resultatet visar att personerna anser att suzukitiden betytt mycket positivt för dem.

Arbetet behandlar Howard Gardners teorier om de sju intelligenserna, tillämpningar av dessa i matematikundervisning, kopplingar till läroplanen samt en undersökning om dessa används i praktiken. De pedagoger som beskriver praktisk tillämpning av Gardners teorier menar att det till stor del handlar om ett nytt förhållningssätt till undervisning. En förutsättning att anpassa undervisningen till dessa teorier är att den fysiska miljön möjliggör gruppindelning. Läroplanen ger stöd för arbetssätt som kan kopplas till Gardners teorier. Det går att läsa att undervisningen ska anpassas till elevernas förutsättningar och behov.

In this essay, I employ Judith Butlers theories of gender performativity to examine the construction of the monstrosity in Howard Phillips Lovecraft?s two works The Outsider and The Thing on the Doorstep. Focusing on the character?s monstrous attributes, how they are seen by themselves, by others and not least by the reader, I examine how their monstrosity is created and strengthened by dehumanizing processes. I argue that Lovecraft through his narrative technique complicates the relation between monstrosity and humanity in his characters, the result of which is a reader left to determine how monstrous, or human, the creature really is.

Howard Gardner, forskare i pedagogikvid Harvard University, har skrivit och forskat kring människans olika intelligenser. Hans arbete har lett fram till en beskrivning av sju olika och tämligen självständiga intelligenser. Kan man hitta Gardners sju intelligenser i skolan idag? Hur ser arbetet med dessa multipla intelligenser ut? Detta examensarbete ger en beskrivning till bakgrunden av Gardners arbete och forskning. De sju intelligenserna är beskrivna och två andra forskares arbete med dem, Thomas Armstrong och David Lazear.

Arbetets ena syfte är att identifiera gatukonstnären Banksys stil och se vilka faktorer som kan lyftas fram som "Banksyska". Det andra syftet är att undersöka hur Banksy förhåller sig till begreppet "konstvärld" som teoretikerna Arthur Danto, George Dickie och Howard Becker talar om. Efter att ha observerat och granskat ett stort kvantitativt urval av Banksys gatukonstverk valdes ett antal verk ut, som sedan analyserades genom en semiotisk analysmetod. Genom de semiotiska analyserna och uttalanden från Banksy gick det att konstatera ett tydligt mönster av färgstarka, schablonmåleriska, ironiska, paradoxala och främmandegjorda bilder utifrån den auktoritära kontext som karaktärerna i bilderna brukar ses i. Det gick även att konstatera att Banksys relation till konstvärlden är paradoxal utifrån uttalanden och de semiotiska analyserna, då han påstår sig vara ointresserad av konstvärlden samtidigt som han deltar i den..

Syftet med denna studie är att med hjälp av litteratur samt intervjuer och en observation undersöka hur de på en skola arbetar med Howard Gardners multipla intelligenser. Observationen kommer att genomföras under matematiklektionen i två klasser där eleverna är mellan sex och nio år gamla. Vi kommer även att genomföra två intervjuer med pedagogerna i klasserna vi observerat samt rektor på skolan. Genom observationerna och intervjuerna har vi sett likheter med den litteratur vi hittat om Howard Gardners teori och hur de arbetar på skolan vi observerat. Resultatet av observationen visar att eleverna arbetar med arbetsschema där de sju första intelligenserna som är lingvistisk (språklig) intelligens, logisk-matematisk intelligens, taktil-kinestetisk (kroppslig) intelligens, visuell-spatial intelligens, musikalisk intelligens, interpersonell (social) intelligens och intrapersonell (reflekterande) intelligens, används i olika uppgifter.

Abstract Persson, M (2008). Att arbeta med multipla intelligenserna i praktiken. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet handlar om barns väg att inhämta kunskap på olika sätt och hur undervisningen i skolan kan påverka detta. Syftet med undersökningen är att studera hur undervisningen i en skola som arbetar utifrån Howard Gardners teori om de multipla intelligenserna kan se ut i praktiken. Genom observationer under tre olika arbetspass samt intervjuer av lika många lärare i skolan söker jag svaret på frågorna som undersökningen utgår ifrån. Hur kan en lektion planerad utifrån de multipla intelligenserna se ut? Hur ser lärarna på undervisningen? Vid observationstillfällena framgår framförallt arbetsmetoden med arbetsschema, vilka utgår ifrån de ursprungliga sju intelligenserna.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om vi genom att öka medvetenheten hos elever om olika intelligenser kan främja deras individuella inlärning. Genom att aktivt arbeta med fem av Howard Garders åtta intelligenser introducerades eleverna till olika inlärningsstilar, som de sedan även fick arbeta med i ett temaarbete om sagor. Metoderna vi använde oss av för att mäta om en ökning skett gällande medvetenheten om intelligenser och om den individuella inlärningen därmed främjats, var två enkättillfällen samt sju loggbokstillfällen. Den första enkäten, intervjuenkäten, presenterades i början av praktiken, innan arbetet med intelligenserna påbörjats. Den andra enkäten, utvärderingsenkäten, genomfördes i slutet på praktiken för att se om en ökning av medvetenheten om intelligenser och individuell inlärning skett.

The purpose of this master thesis is to create, test and evaluate an analytical instrument for children?s library environment based on a theoretical framework consisting of Howard Gardner?s theory of multiple intelligences and Thomas Armstrong?s pedagogical application of the original seven intelligences. We wanted to investigate whether the environment in Rum för barn stimulated all of children?s different intelligences. We also wanted to identify possibilities and liabilities within the analytical instrument.

Syftet med examensarbetet är att undersöka ett specifikt arbetssätt som pedagoger kan använda sig av för att skapa en stimulerande undervisningsmiljö med hjälp av uterummet, dvs hur man som pedagog kan använda skolträdgården som ett pedagogiskt verktyg. Arbetet utgår ifrån frågeställningarna: Hur arbetar pedagogerna med en skolträdgård som ett pedagogiskt redskap? Vilka motiv och teorier ligger bakom pedagogernas val att använda sig av skolträdgården som ett pedagogiskt verktyg? Hur upplever eleverna arbetet i skolträdgården? De metoder som används för att besvara frågeställningarna är dels kvalitativa intervjuer med pedagoger som i någon form arbetar med en skolträdgård i sin undervisning och dels en kvantitativ enkät ställd till eleverna som pedagogerna arbetar med. Undersökningsgruppen består av fem pedagoger som arbetar på tre olika kommunala skolor i södra Sverige samt ett urval av deras elever mellan åldrarna 6 ? 12 år.

Jag har i min uppsats studerat begreppet intelligens utifrån Howard Gardners teori om de sju intelligenserna. Mitt syfte med denna uppsats är att beskriva de sju intelligenserna med fokus på den musikaliska intelligensen. Jag har även tittat på hur musiken påverkar inlärningen i skolan och hur man kan använda sig av musik som ett hjälpmedel i undervisningen. Arbetet bygger på kv.

While the strategy of lending a voice to the monstrous is a well known aspect of Howard Phillips Lovecraft's works, the female monster is a notable exception to this case. In this thesis, I excavate a theory of female monstrosity through a reading of some of Lovecraft's most read stories and the agency of female characters that appears within. Comparing these female registers of monstrosity to their masculine counterpart, I develop a concept of female monstrosity manifested through categories of class, race and gender with the help of Judith Halberstams theories of monstrosity.Rather than treating these women as active characters, I argue that Lovecraft's inability to handle these monsters forces him to literally put them away ? in attics, cellars, or boxes. These are the marginalized positions from which these women elaborate a monstrous form that transcends the boundaries of sex, gender, class and race.

Den ha?r uppsatsen handlar om den svenska arbetarro?relsens musikanva?ndning. Ro?relsens anva?ndande av musik belyses och analyseras ur ett historiskt, politiskt och strategiskt perspektiv. Uppsatsen belyser arbetarro?relsens tidiga period i Sverige, vilket inneba?r att senare a?r och nutida perspektiv inte sta?r i fokus.